Jag har tidigare skrivit om hur man kan feltolka samband som orsaker. I natt publicerades i SvD kultur ett sådant exempel (omnämns också i Aftonbladet) – debattartikeln bär titeln ‘Måltidens sociala funktion främjar demokratin’. Man hävdar då att personer som äter i sällskap med andra får genom den sociala träning och genom ett utbyte av värderingar en ökad tilltro för medmänniskor och politiker. Vidare beskriver man att näthatare är ensamätare. Huruvida författarna anser att man blir en näthatare av att äta ensam framkommer inte av texten.
Jag är absolut en förespråkare av gemensamma måltider och jag tror att människor blir lyckliga av att sociala utbyten. En trevlig dag med vänner slår en ny handväska med hästlängder (konstig jämförelse? – kanske men många verkar tro att lyckan ligger i lyxkonsumtion).
Men ändå – är det inte sannolikt att personer som redan har positiv inställning till sina medmänniskor är mer benägna att äta med andra människor? Detta förklarar sambandet utan att påstå att gemensamma måltider är det som orsakar medmänsklighet. Är det verkligen slumpen som avgör vilka som äter ensamma eller i sällskap? Jag uppmanar mina läsare att testa själva: ät några måltider ensamma och rapportera till mig om ni blir sugna på att näthata (men rikta helst inte näthatet mot mig).
Alone eating feeds online hate?
I have previously written about misinterpreting links as causes. Last night Svenska Dagbladet published an example of this (also mentioned in Aftonbladet) – a debate article entitled ‘The social function of meals promotes democracy’. It is argued that individuals who eat in the company of others, by means of social training and by sharing values gets an increased confidence in other people and politicians. Further, the internet haters are alone eaters. Whether the authors consider that alone eating feeds hate is not clear.
I am definitely a proponent of social meals, and I think social events increases happiness. A nice day with friends outshines, by far, a new handbag (weird comparison? – maybe but many seem to think that happiness lies in the pursuit of luxury).
But still – is it not likely that people who already have positive attitudes towards their fellow men are more likely to eat with other people? This would explain the connection, but without saying that the common meals are causing humanity. Is alone eating really determined by chance? I urge my readers to test themselves: eat a few meals alone and report back to me whether this increases you desire to hate online (but preferably; do not direct the hate towards me).
2 kommentarer
Jag har aldrig ätit hamburgare framför datorn i hela mitt liv och deltar gärna i gemensamma måltider med mina nära. Och jag stödjer självklart ett Svenskt Sverige – utan någon form av “mångkultur”, enbart befolkat av vita, och fritt från dekadens, liberalism och pseudovetenskap. Som alla pålästa och tänkande människor gör. Och jag säger gärna vad jag tycker i dessa frågor, på internet eller offline. Dvs jag är en sådan där “näthatare” enligt PK-språket..
Jag skulle också påstå mig ganska representativ för min typ. Så jag vill påstå att deras “forskning” är totalt trams..
Åh, en kommentar från en “äkta näthatare” jag känner mig hedrad. Du är uppenbarligen ett exempel på att näthatare faktiskt kan vara sociala – åtminstone med personer som delar dina värderingar (som de flesta av oss tänkande individer såklart inte håller med om).