Systemfel?

Är det okej att bryta mot lagen för att rädda många fattiga människors liv? Rent spontant så tycker jag och förmodligen många andra med mig att det är självklart att lagar som gör att fattiga människor dör är till för att brytas. Det tycker även regeringen i Indien som låter indiska läkemedelstillverkare producera kopior av Bayers patenterade läkemedel Nexavar som används för att behandla njur-, lever- och thyroideacancer. Ett års behandling med Nexavar kostar drygt 600 000 SEK medan den indiska kopian (som alltså innehåller samma aktiva substans och har samma effekt) istället kostar ca 18 000 SEK för motsvarande tidsperiod.

Problemet med detta är dock att utvecklingen av nya läkemedel drivs av ekonomiska intressen och patent möjliggör att läkemedelsbolagen tjänar pengar trots att kostnaden för att ta fram nya läkemedel är oerhört stor. Vinstmarginalen måste vara så pass stor att den även kompenserar för de förluster farmabolagen gör då en läkemedelsstudie läggs ner eller då ett preparat inte godkänns av myndigheter.

Tyvärr bygger dagens utveckling av läkemedel på ett system som gör att rika människor kan ta del av behandlingar så fort preparatet kommer ut på marknaden medan fattiga människor först kan ta del av dem senare, när patentet gått ut. Detta system leder också till att behandling av sjukdomar som framför allt drabbar människor i västvärlden prioriteras. Trots att nya läkemedel i slutändan även kan hjälpa fattiga människor måste man väl ändå tycka att detta system är oetiskt och ökar orättvisorna i världen? Eller är patenträttigheter ett nödvändigt ont för att förbättra världshälsan på sikt?

Nexavar

Lämna ett svar