Problemen med nutritionsepidemiologi

I mitt senaste inlägg nämnde jag alltså studien publicerad i BMJ som visar på fler frakturer och ökad dödlighet (kortare genomsnittlig livslängd) bland mjölkdrickare. Men även om det inte framkom i mediarapporteringen så var man i originalartikeln noga med att poängtera att studien har en hel del begränsningar och att resultaten därför bör tolkas med försiktighet. De brister som man nämnde i abstract var ”residual confounding” och ”reversed causality”. Confounding kallas på svenska ofta för förväxlingsfaktorer och innebär att det i observationsstudier kan finnas bakomliggande faktorer som egentligen orsakar ett samband. Nedan ser ni ett klassiskt exempel på hur sambandet mellan kaffe och lungcancer egentligen berodde på att kaffedrickare oftare rökte. När man kontrollerade analysen för rökning försvann sambandet mellan kaffe och lungcancer.

Om man känner till en confounder kan man alltså kontrollera för den i analysen. Däremot kan man i observationsstudier aldrig vara säker på att det inte finns okända bakomliggande orsaker till ett samband. De förväxlingsfaktorer som kvarstår efter man kontrollerat analyser för kända confounders brukar kallas residual confounding. Reversed causality (omvänt orsakssamband) innebär i detta fall att sambandet mellan mjölk och hälsoproblem egentligen förklaras av att dålig hälsa ger upphov till en större mjölkkonsumtion. Med tanke på att Livsmedelsverket rekommenderar mjölk för att motverka benskörhet kan man till exempel tänka sig att personer med benskörhet därför är mer benägna att dricka mjölk.

I alla observationsstudier är det svårt att särskilja associationer från orsakssamband. Särskilt när det gäller epidemiologiska studier på hur kosten påverkar vår hälsa bör man vara väldigt försiktigt med tolkningen. Bland annat av de anledningar man nämner i denna studie men även eftersom man vet att människor är väldigt dåliga på rapportera vad de äter. Detta problem verkar vara särskilt tydligt bland överviktiga, vilket i sin tur kan introducera systematiska fel i resultaten. Tyvärr får ofta nutritionsepidemiologiska studier stor medial uppmärksamhet, vilket är problematiskt. När det gäller kost och hälsa är det en bra tumregel att ha ett skeptiskt förhållningssätt till denna typ av studie och istället basera sina kostval på de råd som bygger på kunskaper från ett större antal forskningsstudier.