De allra flesta däggdjur är promiskuösa dvs har många partners under sin livstid. Detta kan förklaras med att promiskuöst beteende har evolutionärt varit fördelaktigt och gener kopplade till detta beteende har därför etablerats i hela arten.
Huruvida människor är helt monogama är tveksamt men vi har oftast stabila partners (som ibland byts ut mot nya). Monogamt beteende återfinns också hos andra primater. Förklaringen till detta har länge varit att våra avkommor är så omogna vid födseln i relation till andra däggdjur (en “bieffekt” av våra stora hjärnor) och därför kräver omsorg i många år. Att ha två föräldrar som sörjer för en ökar chanserna för avkomman att överleva till vuxen ålder och kunna föra vidare generna till barnbarnen.
Det finns dock två andra teorier som får stöd i två nya studier som publicerats i de världsledande tidskrifterna Science och PNAS
Studien i Science visar att syftet med monogami hos primater är att det hindrar kvinnor från parning med rivaliserande hannar, särskilt i arter där honor är utspridda och inte så lätt kan monopoliseras av en enskild hane.
Den andra studien i PNAS ger istället stöd åt hypotesen som föreslår att syftet med monogami hos primater är att minska risken för infanticid (barnamord), som är vanligt bland vissa arter. Syftet med infanticid tros vara att rivaliserande hannar vill avbryta amningen så att honan får igång sin ägglossning och istället kan få en avkomma med rivalen. GP rapporterar om denna studie och skriver bland annat om hur vanligt det är med infanticid hos vissa primater.
Christopher Opie som är en av forskarna bakom PNAS-studien säger i en intervju med Sveriges Radio att det faktiskt kan vara monogamin som gjort att människan kunnat utveckla en sådan stor hjärna. Det vill säga att monogamt beteende evolverade först och att det var en förutsättning för att vi kunde bli en så intelligent art.
Monogamy made us intelligent?
Most mammals are promiscuous i.e. has many partners during their lifetime. This can be explained by how promiscuous behaviors have been evolutionarily advantageous and genes linked to this behavior have therefore been established in the species.
Whether humans are completely monogamous is questionable but we usually have stable partners (that we sometimes replace). Monogamous behavior is also found in other primates. The explanation for this has long been that our offspring are so immature at birth in relation to other mammals (a “side effect” of our big brains) and therefore require care for many years. Having two parental providers increases the offspring chances of surviving to adulthood and to be able to pass on genes to the grandchildren.
However, there are two other theories that are supported by two new studies published in the leading journals Science and PNAS
The study in Science shows that the purpose of monogamy in primates is to prevent women from mating with rival males, especially in species where females are widely spaced and not easily monopolized by a single male.
By contrast, the study in PNAS provides support for the hypothesis suggesting that the purpose of monogamy is to reduce the risk of Infanticide which is common among certain primates. The purpose of infanticide could be that rival males want to stop breastfeeding so that the female starts ovulating again and can get a new offspring with rival.
Christopher Opie, one of the researchers involved in the PNAS study, said in an interview with Swedish radio that monogamy might be the reson why humans were able to develop such a large brain. In other words, monogamous behavior evolved first and was a prerequisite enabling us to become an intelligent species.